Jag blev ombedd att skriva lite om hur det är att leva med barn i en relativt liten lägenhet.

Vi är fyra stycken som bor i en trea ,man skulle kunna tror att det inte är så litet då treor kan vara ganska stora. Barnen kan ju dela rum så får de vuxna ett rum att dela på, det kan ju fungera. Jo det hade det gjort om det inte var så att de är på 8 och 9 år samt en kille och tjej, de kräver nästan varsitt rum. Så vad gjorde vi ?

Jo vi delade av vardagsrummet så jag och min sambo fick ett eget rum, vi placerade en loftsäng på 140×200 där så vi kunde får plats med ett kontor under. Just att ha ett kontor under är jätteviktigt för mig, så jag tillbringa mycket tid framför datorn och skriver. Mitt gamla sovrum blev ett sovrum till den yngsta, min dotter fick behålla sitt sovrum. Det kommer också att renoveras men så långt har vi inte kommit ännu.

Vi fick på det här sättet en fyra, dock är det litet men vi får plats.
Men hur är det då att bo så här trångt, både vuxna och barn måste respektera regler så inte saker bli stående. Man måste hjälpas åt att plocka undan sakerna, just att ha regler och rutiner när man lever så här är otroligt viktigt. Att respektera varandra, vill någon vara själv så går man undan och in på sitt rum.

Privatliv är väldigt viktigt, det måste man respektera. Gör man inte det så kommer det aldrig fungera.

En sak till som vi har lyckat så bra med är förvaring, det här är det svåraste att hitta när man lever trångt. Men mycket tack vare att vi får upp alla våra sängar i luften så har vi skapat plats under för skrivbord, extra förvaring.

Men några sista ord vill jag säg att, bara för att man bor litet så behöver det inte kännas som man bor så litet. Även en liten fyra kan kännas som ett slott om man lyckas göra rätt.

//Christer Holm