“Jag har inte tid med personlig utveckling”

Say what?

Eller när någon svarar ”jag orkar inte med sådant”.

(The end. Sorti. Ridån går ner.)

 

Det är sällan jag blir mållös men när det svaret kommer, då gapar jag som en fågelholk och vet inte vad jag ska säga. Om någon istället sagt att ett UFO landat i St. Petersburg eller att Jesus uppstått i Israel, då hade jag sannerligen haft mål i mun och ställt tusen frågor. Men att inte ha tid eller ork med personlig utveckling är för mig MER konstigt än både UFON och bibliska uppståndelser.

Givetvis vet jag varför jag reagerar så. Jag är en junkie för personlig utveckling, jag är ständigt nyfiken på livet och på nya synsätt. Vilken kraft och potential har jag inom mig och hur använder jag den på bästa sätt? Vem är jag när jag är den bästa versionen av mig själv och vilka egenskaper vill jag utveckla mer för att bli en så bra människa som möjligt? Det var många frågor och vi ska strax fortsätta, men innan dess – observera! Förväxla inte min junkie-stil med adrenalin-junkies eller, ve och fasa, någon annan junkie för den delen! Riktigt så illa är det inte. En adrenalin-junkie är ständigt på jakt efter kickar av spänning i livet och utan dessa ter sig livet och världen fullkomligt grå. Jakten på dessa kickar kan bli extrema, där euforiska fallskärmshopp mixas med djupa depressioner. Sådan är inte jag. Jag skulle aldrig hoppa fallskärm. Jag gillar inte när det stress-kittlar i magen. Någon annan ”junk” har jag inte heller behov av, jag som inte ens gillar känslan av berusning.

Min junkie handlar mer om att lära mig nya saker rent intellektuellt och utveckla positiva beteenden som gör mig till en bättre människa. Faktum är att jag är oerhört nyfiken på allt och alla. Att lyssna till vad andra människor har att säga och få nya perspektiv på tillvaron, det är bättre än allt fredagsmys i världen för mig. Och då gillar jag ändå snacks (speciellt Pringles, den röda sorten. OH MY GOD I LOVE PRINGLES!).

Hur ser du på personlig utveckling?

Är personlig utveckling något som kommer i andra hand? Eller kanske både tredje och fjärde? Om du inte tänkt så mycket i dessa banor tidigare kan du behöva fundera över följande övergripande frågor:

    • Vad betyder personlig utveckling för dig?
    • Vad skulle det innebära för din framtid om du jobbade mer med din utveckling?
    • Vilken effekt skulle det ha på dina barn?

 

Hur kan du bli den bästa förebilden för ditt barn?

Som människor är vi unika och olika, alla bär vi på något som hämmar oss. Frågan du som förälder ska ställa dig är – hur påverkar detta mina barn/mitt barn? För ja, sorry to say, det är ditt ansvar att ge ditt barn den bästa möjliga förebilden som finns.

Vet du, vi kan konkretisera det ännu mer! Fundera en stund över dig själv, finns det något du skulle vilja förbättra vad gäller dina inre egenskaper? Är du kanske lite blyg? Upplever du dig ha dålig självkänsla? Brister ditt självförtroende? Blir du ofta sur vilket gör att det blir dålig stämning i huset i flera dagar?

Om du vet med dig att du har låg självkänsla, då är det en sak som du behöver arbeta aktivt med! En förälder med god självkänsla kommer med största sannolikhet ge sitt barn god självkänsla! Detta gäller för alla mjuka egenskaper som nämnts ovan.

Genom oss själva kan vi ge det bästa till andra, speciellt våra barn. Genom att veta om våra talanger och brister kan vi hjälpa barn till självkännedom vilket är nyckeln till ett framgångsrikt liv. Genom att själva göra en personlig resa och gå från XX till YY (fyll i det som är aktuellt för dig) får vi en ödmjukhet inför det vi kallar livet, dess upp och nergångar, dess prövningar och dess tjusning.

 

Månadens tankeställare:
    • Vad önskar du ditt barn mest när det kommer till mjuka egenskaper?
    • Hur personifierar du dessa? Alltså, på vilket sätt är du en förebild för ditt barn vad gäller dessa egenskaper?
    • Vad försöker du lära ditt barn som du själv känner att du inte riktigt lever upp till? (Hur är det med tålamodet, tacksamheten och uppmärksamheten EGENTLIGEN?)
    • Uppmuntrar du ditt barn att fortsätta försöka efter ett misslyckande? Gör du samma sak med dig själv eller hindrar rädslan, skammen eller oron dig från att försöka igen?
    • Finns det något annat du uppmuntrar ditt barn till men som du själv inte efterlever? Där ”walk the talk” liksom fallerar?

Allt börjar inom dig.

Allt börjar hos oss själva. Det är en mening med både allvar och tyngd som ibland kan kännas övermäktig. Samtidigt finns det en annan aspekt av denna mening, en frihet som säger att DU bestämmer! DU har kontroll över din verklighet! Och vad kan vara mer fantastiskt än att veta att du själv håller i nyckeln till framtiden?

Här hittar du mitt andra inlägg om hur du skapar balans i ditt liv – en del av din personliga utveckling.

Allt gott tills vi hörs igen!

 

Vill du ha mer insikt och pepp i ditt sociala medie flöde? 
Välkommen att följa mig på: 

Instagram: alexandra.j.b 
Facebook: Alexandra J.B